Nu är det lördag, eller ja, det har hunnit bli söndag.
Men jag orkade ändå inte göra något roligt på min lördag. Dock hade jag en väldigt trevlig kväll med mina småsyskon då vi var ensamma hemma och har sett tv och myst på :) Sånna gånger inser jag att jag måste uppskatta dem mer. För vi har så himla roligt tillsammans och jag blir så glad av dem.
Jag ska verkligen visa dem mer uppskattning för jag älskar dem så himla mycket!

Jag är för trött för det här :D Min hund vandrar omkring och blänger på mig för att jag stal "hans" täcke ;)

Jag är så extremt rädd för att bli sårad och det hänger ihop med min barndom. Jag har dessutom väldigt svårt för män, hänger också ihop med min barndom. I alla fall den här sommaren föll jag stenhårt för en kille. Och det tog lång tid innan jag faktiskt vågade erkänna mina känslor och våga satsa. Några dagar senare säger han att det inte kommer fungera för han ska flytta. Snacka om att ha otur. Men det är sånt som händer. Men attans vad ont det gör. Jag gräver inte ner mig i det, jag försöker däremot att inte haka upp mig på det alltför mycket. Det gör ont i alla fall. Jag såg hans bil en dag och det högg till i magtrakten.

Men kanske har jag blivit lite modigare nu? Kanske vågar jag lite mer. För även om det gjorde ont så fick jag lite bekräftelse. Bekräftelse på att alla killar inte ser mig som en vän, jag är oftast en väldigt god vän till killarna jag lär känna men inte mer. Tänk vad skönt att jag inte bara är den där vännen, utan även finns i tanken som flickvän.

Man måste ju ta vara på allt som en lärdom =)

God natt!