Ja, nej, jag lovar mig själv att blogga och sen liksom glömmer jag det... Jag är ingen flitig bloggare, jag är ingen ny Egoina... Synd.
Jag har nämligen tänkt blogga heeela dagen, men vad tusan ska jag skriva?
Jag ska svara på en kommentar. Ja, men jag vill formulera mig väl och känner att jag är alldeles för trött för det... Jag kan berätta om min dag. Mina söta vänner som bjuder hem mig på pytt i panna under håltimmarna, eller säger att jag är fin, eller får mig att skratta tills min mage gör ont eller helt enkelt bara ler.
Jag tycker om min klass, sådär grymt mycket. Dem är snälla, glada, skrattvänliga, man kan skämta med dem, vara allvarliga med dem, vara ledsen, bitter eller något annat. Man är alltid lika välkommen.
Vi är över 30 stycken och vi har alltid roligt ihop.
Ja, dem gör min dag. Alla dagar och ja, det går ju liksom inte att glömma dem och det är dem jag helst vill skriva om för dem får mig att må bra.

Men nej, jag kommer nog aldrig bli en stor bloggare, men imorgon ska jag cykla hem till en kompis och äta pytt i panna och sedan ta bussen tillbaka, är det inte sånt som gör livet lite finare? :)
Och nu ska jag se roast på Berns :D

Ha en trevlig kväll! :)